Regeringen har beslutat att från och med 2018 ska programmering ingå i kursplanen för alla elever från och med årskurs 1. Det är främst i ämnena matematik och teknik som man kommer att lägga in programmering, det kommer inte att bli ett separat ämne. Även i andra ämnen som svenska och samhällskunskap kommer digitalisering att ingå i kursplanen. Programmering är en del av fler och fler yrken, och för att klara framtida studier och arbete kommer de flesta att behöva kunna programmera, eller åtminstone förstå hur datorprogram fungerar. Många kanske tänker på ett program som öppnas på datorn när man tänker på programmering, men snart sagt alla hushållsapparater har någon intelligent komponent, och någon har programmerat den. I industrin har utvecklingen pågått ännu längre, där är de flesta arbetsuppgifter sedan länge datoriserade.
Fortfarande stor lärarbrist
I Sverige har vi sedan flera år en stor brist på lärare, inte minst lärare med programmeringskunskap. Om du är intresserad av att bli framtidens lärare, men är osäker på om dina betyg räcker, skriv högskoleprovet! De flesta programmen på universitetet har antagning i flera kvoter, där de vanligaste är betyg och högskoleprov. Du förlorar inget på att skriva högskoleprovet, det är alltid din högsta poäng som räknas. här hittar du allt om högskoleprovet 2018. Provet gäller för antagning till högskola och universitet i fem år, och du får skriva hur många gånger du vill.
Brist på lärare ett problem
Programmering blir ett obligatoriskt ämne men det finns skillnader mellan skolorna. På många skolor saknas kompetens i programmering hos lärarna, och väldigt många skolor kämpar med lärarbrist och har svårt att rekrytera ny personal. Med få sökande på varje tjänst har skolorna svårt att ställa krav på kompetens vid anställning, och med många vakanser har lärarna svårt att hitta tiden för sin egen vidareutbildning. För de som lyckas ta sig tid finns dock många utbildningar och resurser för lärare som vill lära sig mer.